Utanförskap, en analys av begreppet och dess funktionalitet

Morfologisk analys och lexikal betydelse

utanför
Adverb
på utsidan, på andra sidan
på avstånd (från); även bildligt att inte ingå i något
Antonymer
innanför

utan
Preposition
anger att något (det som kommer efter) inte förekommer på den aktuella platsen, tiden, i handlingen e.dyl.
ex. "utan dig"
Antonymer: med
(alltså inte tillsammans med)

Det centrala i det här sammanhanget vilket gäller både för utanför och utan är betydelserna att "inte ingå i något" "inte med någon". Utanför och utan är båda negerande i sin grundbetydelse, med avsaknad av positiv betydelse i kärndefinitionen. Både utanför och utan är så också "andefattiga" på det sättet att de är torftiga i sin kärnfunktionalitet, att vara kategoriskt avaktiverande och negerande i sitt funktionssätt. Det är avsaknadens funktionalitet som är central, ett avaktiverat ord.
Någon mer viktig betydelse finns inte i de båda orden.

När vi nu kommer till själva begreppet "utanförskap" så är ovanstående beskrivna kärnbetydelserna att "inte ingå i något", "inte med någon" samt "andefattigheten" genom det kategoriskt avaktiverande och negerande funktionssättet av central betydelse i min analys och beskrivning av begreppets funktionalitet.

"Utanförskap" har två grundläggande funktionaliteter:

1. Någon utifrån betraktandes en individ som den som betraktar denna individ inte tillhör själv, ex. "Dom där fyllona därborta, du vet alkisarna som brukar ...". Det är inte individens egna ord, utan en utomståendes funktionella beskrivning av den utpekade individen ("fyllona").
2. Avsaknad av meningsfullhet. Då de två grundläggande lexikala morfemen är "andefattiga" genom sitt kategoriskt avaktiverande och negerande funktionssätt, så "ärver" begreppet utanförskap meningslösheten, en meningslöshet som nu blir effektivt inbyggt i själva begreppet. Det är det som också gör begreppet så fenomenalt hjärnlöst, då det blir stört omöjligt att konstruera positiva och emotionella betydelser med begreppet. Istället inträffar det motsatta, att begreppet suger ut individen som blir utsatt för det i olika kommunikativa situationer.

Om vi nu vidareutvecklar den första funktionaliteten, "någon utifrån betraktandes", så får vi betydelsen  "inte med" vilket innebär något "utan". Och då detta "utan" är starkt förknippat med begreppet "arbetslös" i begreppssammanhanget av utanförskap, så får begreppet en stark emotionell laddning, men i negativ betydelse för den som utsätts för det, då det är någon utomstående som sätter denna "utan"-betydelse på individen. Individen som utsätts för begreppet blir utan värdighet, och begreppet blir direkt nedsättande. Det blir avpersonifierande och kan börja verka på ett depersonaliserande sätt där individen börjar att känna sig onormal och distansierad till omvärlden och alltmer orkeslös.

Den andra funktionaliteten, avsaknad av meningsfullhet, har också en koppling till "inte med" och "utan", men mer i avtrubbande betydelseutveckling, ungefär som avtrubbad affect, där känslolivet avflackas och de negativa symptomen alltmer tilltar, för att till slut leda till funktionsbortfall.

Sammantaget så får de två funktionaliteterna en utsugande effekt och ger upphov till en emotionellt lobotomerande effekt på individen, en icke-identitet som ersätter individens egna identifieringsmekanismer, ungefär som en byråkratisk stämpel.

Då "utanförskap suger", använd något som istället tillför värde för dig själv, andra och samhället omkring dig.
Det mår vi alla bättre av.

Nedanstående primitiva illustration visar tankesättet bildligt ovan.


Utanförskaps begreppets funktionalitet

Thomas Lundberg

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.